pappa ringde upp mej nyss.. och sa: "det kommer ringa upp en kille som kommer prata med dej om din telefon."
och jag kände hur varm jag blev och jag blev så jävla svettig. det bara rann. jag skämtar inte. för.. jag svarar aldrig när det ringer nån jag inte känner. samma på hemtelefonen, för där ser man ju inte vem det är.

så.. jag ba "nej, nej, nej, nej! jag vill inte!"
men pappa ba" jo, du måste. det är bara att svara.. gör det nu, du kan ju få en ny mobil. för det va det snubben skulle prata med mej om... mitt abonemang.
så jag... helt genom svettig.. ser att det ringer på telen.. fast, jag svarar.
och han frågar lite saker och sen frågar han vad jag helst vill ha: en sony ericsson eller en samsung.. jag svarade: "jag har aldrig haft en samsung..." ah.... jag tror han sa att han skulle skicka den.. men jag vet inte riktigt. fyfan. efter jag la på kände jag mej så jävla stolt över att jag svarade..

nu kanske ni tänker typ... "haha, och?" typ... men.. det är stort för mej, för det är skitjobbigt. jag hatar att svara i telen. men jag gjorde det... jag fick en "jag kan göra allt" stund. det va stort för mej iaf.
sen gav han mej en kram nu när han kom hem.. han vet hur jobbigt det är.
peace